Lögner är vanliga mellan människor och förekommer i olika kommunikationsmedel. Det är av intresse att få kunskap om lögner bland annat inom budgivning på fastigheter, sjukanmälan och otrohet. I detta examensarbete undersöks experimentellt förekomsten av planerade lögner vid kommunikation ansikte mot ansikte, telefonsamtal och textmeddelande med mobiltelefon (SMS) vid förutsättning att lögnen är planerad och för båda personernas vinning. Tre hypoteser grundade på tre teorier om lögn ställdes. Varje hypotes angav en unik frekvensfördelning av val av kommunikationsmedel.

Facebook a?r en social na?tverkstja?nst som go?r det mo?jligt att man kostnadsfritt, utifra?n synen att internet a?r gratis, kan kommunicera pa? olika sa?tt med andra akto?rer och dela med sig av information. Tja?nsten besta?r av na?gra olika kommunikationsfunktioner som man kan anva?nda sig av.I denna rapport fokuserar vi pa? att ta reda pa? na?r Facebook anva?nds som fra?msta kommunikationsmedel och i sa? fall hur anva?ndandet sker. Vi har med hja?lp av en enka?tunderso?kning underso?kt vid vilka scenarier informatikstudenter pa? O?rebro universitet va?ljer att anva?nda sig av Facebook som fra?msta kommunikationsmedel.

Uppsatsens syfte är att belysa kommunikationsmedel som fyra högstadielärare i ämnet svenska som andraspråk använder i sin undervisning för att kommunicera med andraspråkselever samt att lyfta fram tillvägagångssätt som dessa lärare använder för att eleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket.  Frågeställningarna är: Med vilka kommunikationsmedel kommunicerar lärarna med andraspråkseleverna i ämnet svenska som andraspråk? samt Vilka tillvägagångssätt använder lärarna i ämnet svenska som andraspråk för att andraspråkseleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket? Undersökningens empiri består av fyra narrativa intervjuer utifrån två öppna frågor. Det empiriska materialet analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom både huvud- och underkategorier. Resultatet gällande kommunikationsmedel visar att samtliga fyra respondenter använder verbal-, icke-verbal-, bild/symbol- och individanpassad kommunikation samt kommunikation med understöd av elevernas modersmål. Resultatet angående respondenternas tillvägagångssätt visar att samtliga respondenter använder individanpassade aktiviteter och uppgifter samt att de flesta respondentera dessutom använder grupparbeten, klasskamraternas kunskaper och elevernas modersmål.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Följande studie är en undersökning av Skype som kommunikationsmedel. Studien avser att utreda huruvida Skype är kommunikations- och kostnadseffektivt vid intern kommunikation mellan företagsenheter i olika länder. Som bakgrund har teorier angående olika kommunikationsmedels effektivitet och deras förmåga att överföra flera typer av information använts. Utöver det inkluderar den teoretiska bakgrunden teorier rörande kostnader som är relevanta vid kommunikation. En kvantitativ studie där enkäter skickades ut till företag med internationell verksamhet genomfördes för att samla in empirisk data.

Detta är en avhandling om hur elever i en årskurs sex får en större erfarenhet av alternativa prov i jämförelse med traditionella prov i avseende på deras lärande. De fick tre olika prov varav ett var ett traditionellt skriftligt prov, som främst testade deras minneskunskap. De andra två proven var alternativa prov. Eleverna fick sedan besvara en del frågor om hur de upplevde dessa två olika former av prov. Resultatet var blandat, en del elever föredrog det alternativa provet, en del inte.

Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angående sin syn på alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhälle. Viktiga avsnitt rör till exempel sådant som vad är healing, hur kan en behandling gå till, grundläggande synsätt i alternativa diskurser och hur man ser på sjukdom..

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg används i undervisningen för att främja lärandet för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att svara på detta har frågeställningar formulerats som är anpassade efter lärar- och elev perspektiv. Frågeställningarna belyser hur klasslärare och specialpedagoger arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter, hur elever och lärare upplever att de alternativa verktygen påverkar undervisningen när det kommer till ökad måluppfyllelse, på vilket sätt elever använder de alternativa verktygen som finns tillgängliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer använts. Resultaten i denna studie visar på att alternativa verktyg underlättar och skapar tillgänglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lärande..

Uppsatsen behandlar hur kläder kan fungera som ett kommunikationsmedelinom organisationen, där frisöryrket studeras specifikt. Kläderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv där semiotiken används explicit för att studera kläderna. Uppsatsen kommer fram till att kläder har en stor inverkan på bäraren och de personer som implicit påverkas. Teoriavsnittet går igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som används. Vidare ges inblick i kläders signalsystem vad det gäller fysisk- och kulturell form.

Syftet med det här arbetet var att belysa lärares resonemang angående alternativa läromedel. Att förstå vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa läromedel de använder och varför. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa läromedel finns hos respondenterna, men att användningen skiljer sig åt. Det visar också att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa läromedel är givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lärandemål påverkar valet av läromedel.

I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal.Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga..

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa betydelsen av humor som kommunikationsmedel mellan patient och sjuksköterska i omvårdnad, samt inom personalgrupp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där relevanta artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Även sökmotorn Elin@Dalarna samt tidskriften Vård i Norden användes. Femton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och analyserades. Resultat: Resultatet av analysen visade två övergripande teman som handlade om humor som en copingstrategi och humor som relationsskapande.

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjälp av bilder. Bilden är ett oexakt kommunikationsmedel då den tolkas utifrån personliga erfarenheter. Detta innebär att kommunikationen av landskapsarkitektur är uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur landskapsarkitekturen påverkas av att använda bilden som medel för kommunikation. Detta uppnås genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer då landskapsarkitektur kommuniceras med hjälp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten är verksam i en värld som är uppbyggd av representationer. Ända från det att vi får ett uppdrag till att det är färdigställt så kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjälp av representationer. Representationer är att betrakta som tolkningar och utelämnar därmed alltid information, men de hjälper oss också att förstå komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva värden, de subjektiva värdena är de vi har svårt att sätta ord på medan de objektiva för oss är lättare att kommunicera.